Oenighet om synen på bredbandsmålet

fiberoptiskAllt är frid och fröjd och går enligt plan. Det är budskapet från Post- och Telestyrelsen, PTS, i myndighetens årliga bredbandskartläggning. Felaktiga signaler och skönmålning, menar däremot branschorganisationen It & Telekomföretagen som kritiserar PTS hårt i en skrivelse i anslutning till att myndigheten presenterade sin kartläggning.

Så vad är det då man är oense om? Enligt PTS kartläggning hade 77 procent av alla svenska hushåll och företag i slutet av 2017 tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s, vilket är en ökning med 5,6 procentenheter jämfört med 2017. Detta är en av aspekterna som får PTS att lyfta fram hur bra bredbandsutbyggnaden fortlöper och att regeringens övergripande bredbandsmål – är inom räckhåll. Om utbyggnaden fortsätter i samma fart som det gångna året, kommer regeringens första delmål – att 95 procent av alla hushåll och företag senast 2020 ska ha tillgång till en uppkoppling med 100 Mbit/s – med stor sannolikhet att nås. Det slutgiltiga målet är att ALLA i Sverige ska ha snabbt bredband senast 2025.

I en kommentar till Svenska Dagbladet i slutet av mars menade Jens Ingman, marknadsanalytiker på PTS, att allt ”överlag ser positivt ut”. Men om detta har alltså IT & Telekomföretagen en annan åsikt – främst för att man menar att de största utmaningarna med bredbandsutbyggnaden trots allt återstår. Under rubriken ”Dimridåer i bredbandsfrågan” skriver man på sin hemsida:

”Det vi ser är att det är den mest utmanande delen av utbyggnaden som återstår: landsbygden och glesbygden dit marknadskrafterna inte lika självklart når. Vi ser även att Trafikverkets långa handläggningstider och personberoende och icke-transparenta handläggningsprocesser fortfarande utgör det största hindret för den fortsatta utbyggnaden, och vi oroas fortfarande över Trafikverkets besked om att de mindre vägarna inte tål fiberförläggning. Om inte PTS har lösningar på dessa utmaningar ställer vi oss kritiska till att myndigheten sänder signalen om att det ”överlag ser positivt ut” till allmänhet och ansvariga politiker. Det är att skönmåla och att bygga falska förhoppningar.”

Ojämn geografisk utbyggnad

Nedan kikar vi på en sammanställning av de 15 bredbandstätaste respektive glesaste kommunerna i Sverige. Klart är att enbart räknandet av andelen hushåll med snabb uppkoppling förstås kan ge en missvisande bild. Det finns förstås fler hushåll i Sundbyberg än i hela kommuner i Norrland och om en överväldigande majoritet av hushållen i tätbefolkade kommuner i storstäderna fått tillgång till snabbt bredband får det givetvis stor effekt på den totala sammanställningen – oavsett om det finns massor av kommuner där inte ens hälften (ofta ännu färre) har tillgång till minst 100 Mbit/s.

De 15 kommunerna med mest fiberutbyggnad

Kommun
Andel av hushållen med fiber, %
Sundbyberg
96,88
Stockholm
94,02
Höganäs
93,02
Danderyd
89,78
Umeå
88,87
Värnamo
88,33
Nacka
88,22
Malmö
87,32
Västerås
86,64
Täby
86,50
Solna
85,60
Gotland
84,15
Partille
82,47
Sollentuna
82,39
Hällefors
82,30

De 15 kommunerna med minst fiberutbyggnad

Hörby
17,96
Högsby
24,21
Borgholm
25,36
Sjöbo
27,01
Gällivare
27,10
Mellerud
28,05
Hässleholm
28,35
Gagnef
30,84
Skurup
31,19
Skinnskatteberg
32,53
Arjeplog
34,75
Älvdalen
35,09
Heby
35,31
Tomelilla
35,36
Vansbro
35,85

Den här artikeln är skriven utav Binero och hämtad från Klicka här för att gå till orginal